Allt har blivit relativt

Jag hänger på de senaste dagarnas debatt. Om kunskapsrelativism och om pseudvetenskapernas inträde i skolan. Inspirerad av bland annat Sveriges Radio P1, DN, Håkan Fleischer m fl drar jag det ännu ett steg längre.

Jag påstår att hela den svenska skolans syfte är relativiserat!

Torsten Thurén beskriver i boken Vetenskapsteori för nybörjare kunskapsrelativistens tankar som så här. Hen tror inte det finns ”någon stor Sanning, det finns bara många små sanningar”. ”Man kan se verkligheten si och man kan se den så, det spelar ingen större roll vilket” (s. 11).

Jag har tidigare skrivit om samma ämne. Jag sa att ”kontraktet är brutet”. Vi har tappat vår gemensamma överenskommelse om vår svenska skola. Vad och vem är den till för, vem ska ha inflytande, vad ska göras under elevernas  skoldag? Det jag kom fram till var väl att allas åsikt nu ska väga lika tungt. Några gemensamma överenskommelser att hålla sig till finns inte längre. Och de som eventuellt finns kvar kan man alltid diskutera, eller bara välja bort. Sedan dess har det inte gått åt rätt håll, om man säger så. Uppluckringen och fragmentariseringen rullar på, med oförminskad styrka.

Skolan skulle vara ickekonfessionell. Men man kunde visst få ha konfessionella inslag, i friskolor, så länge det inte var inom undervisningen. Om någon ville riktigt mycket kunde de nog få driva en religiös skola, ändå. Men den offentligt drivna skolan skulle vara ickekonfessionell. Ända tills några, tillräckligt många uppenbarligen, tyckte att det var fel. Så ville de inte ha det. Inga psalmer på avslutningen? Va? Det kan väl inte vara möjligt? Nejdå. Det ändrar vi, tyckte utbildningsministern. Lite konfessionellt kan nog ändå vara bra. Eller förresten, det får väl var och en bestämma. Det får beslutas på varje enskild skola. Och om det finns religiösa inslag behöver inte alla gå dit.

Skolplikt, det är viktigt det. Inte lika viktigt som en treveckors resa till Thailand, förstås. Om någon vill vara borta en längre period från en skoltermin, för att de själva tycker att det är jätteviktigt, kan skolan besluta allt mellan att förelägga föräldrarna om att se till att deras barn fullgör skolplikten till att ge eleven ledigt, välj själva. Diskutera er fram till det som passar bäst för er. Skolplikt. Ja, om ni håller med. Annars verkar det vara valfritt.

Vetenskap och beprövad erfarenhet står det i skollagen. Ja, men det är bara någons sanning, ju. Någon tror på evolutionen, någon är kreationist, någon tycker att det verkar rimligare att satsa på att göra konstiga rörelser, för att lära sig mer. Oklart om vad dock, det är ju öppet för diskussion, det är ganska valfritt. Man ska stå för sin åsikt (och alla har ju rätt till sin sanning, eller hur). Jorden är platt! Människan har aldrig landat på månen. Fotbolls-VM 1958 har aldrig ägt rum. Men jag tycker ju så. Då ska undervisningen ta upp detta. Det är en rättighet.

Listan kan göras oändlig. Lärare, politiker, föräldrar, rektorer, journalister, troll. Låt höra vad just ni tycker är rätt. Läxor; viktigt eller skadligt – vad tycker du? Värdegrunden är viktig! Nja, den gör sig nog allra bäst om alla får känna efter själva, lite. Är det bra med datorer? Ingen aning? Hela samhället är idag beroende av datorer men i skolan är det valfritt. Är pedagogiken en vetenskap? Är lärare experter på undervisning? Det får väl var och en förälder avgöra själva. Betyg tidigare vill vi ha, kanske. Eller kanske det är bättre några få prova, om de själva vill. Skolan ska utjämna skillnader i förutsättningar! Nej, den skall helga allas rätt att välja. Vi försöker köra på båda två, samtidigt.

Kateder, coach, handledare, flum, individualisering, grupparbete, disciplin, elevinflytande, prov, vaccinationer, inlämningsuppgifter, böcker, iPad. Vad är bäst? Det spelar ingen roll. Det viktigaste är att vi tydligt får veta vad alla tycker om varje sak, hela tiden. Så ska vi försöka göra att så att allas sanning kan bestå. För det finns ju ingen gemensam sanning. Det kan var si, det kan vara så. Det spelar ingen roll. Eller gör det?

Annonser