Reflektioner kring min praktik

Denna text är en reflektion kring min nyss påbörjade utbildning. Det är tänkt att dyka upp nya allteftersom. Eller också blir det inte så, man vet aldrig.

Så, nu är man student igen. Masterutbildning i pedagogik med inriktning aktionsforskning, på Göteborgs universitet. Låter långt…

Mycket skolutveckling, ska det innehålla.

Jag har läst in mig på litteraturen och det blir ånyo tydligt för mig hur viktigt det är med lärares lärande.

Att fungerande skolutvecklingsarbete tar sin utgångspunkt och sker i vardagen, i kollegialt samarbete och i syfte att lösa verkliga problem och till att förbättra den befintliga praktiken. Och att det i denna process ingår ett ständigt lärande. Inte bara att göra nytt utan att också lära av det man gjort. Att reflektera och söka teori. För att finna nya vägar att prova. För att våga gå in till eleverna och göra nytt. På ett systematiskt sätt, tillsammans, i ett kollegialt lärande. Följ upp att elevernas lärande och kunskaper utvecklas. Inte bara vad du själv tyckte och tänkte om det du gjorde.

I en första uppgift ska vi med utgångspunkt i berättelser om vår egen praktik börja mejsla ut en frågeställning som kan bli föremål för ”aktioner”. Vad är då min praktik? Verksamhetsutvecklarens?

I mitt arbete kommunicerar jag bland annat med rektorer, förskolechefer och andra chefer om vårt systematiska kvalitetsarbete. Min praktik är i mångt och mycket denna kommunikation, tänker jag idag. Skriftlig och muntlig. Kan jag påverka elevernas lärande och utveckling? Kanske, kanske inte. Men, jag måste ta mig dithän.

Jag vill att det när jag skriver, föreläser, utbildar eller samtalar om vår skolutveckling sker något i mötet mellan mig och den andra parten. Individer eller grupper. Jag vill att det jag gör, säger, skriver, reflekterar kring och frågar om ska beröra på ett sätt så att det tänks nya tankar som kan bli till nya sätt att för andra att se på sin och sin skolas eller förskolas praktik. För att gå ut och göra annorlunda, så att pedagogerna i sin tur ger barnen och eleverna nya möten med nya praktiker, genomtänkta och grundade i vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det är långt från mig till det enskilda barnet eller eleven. Det vet jag. Åh, hur tydligt det blir hur rätt jag måste göra, vad rätt jag måste säga, vad rätt jag måste skriva, fråga, tänka… Kan jag bli bättre på detta? Kan utbildningen hjälpa mig med detta? Det får framtiden utvisa. Men, jag vill. Kan jag? En utmaning. Ett nytt lärande. Det bästa jag vet är att lära mig nya saker. En dag utan nya lärdomar är inte en dag som var värd sitt pris i tid.

Annonser