Vi står ju bara och stampar

I flera år har jag noggrant följt och även deltagit i debatten om hur den svenska skolan ska utvecklas. Jag arbetar med skolutveckling, jag har varit lokal skolpolitiker, jag bloggar och jag föreläser. Många andra deltar i samma debatt. Många vill förändra. Alla vill gott, förutsätter jag. Men lösningarna på de stora utmaningarna kommer inte. Förslagen är för små. Jag känner det som om vi bara står och stampar. Några små steg framåt, några steg ”på stället” och något steg bakåt.

Allt medan framtiden rusar vidare!

Och snart är det val. Ett val där skolan kommer att vara i fokus.

Det är stora frågor som behöver redas ut. Om jag själv gick till val idag, på en politik för framtidens skola, skulle nedanstående vara en del i mitt valmanifest. Inget av detta går att göra direkt i morgon bitti, men ju längre tid en förändring kommer att ta, desto tidigare måste man börja.

Vi behöver nya läroplaner med en helt ny syn på kunskapens organisation. Det är inte rimligt att kunskaperna först bryts ner i tusentals små, små beståndsdelar och små, små kunskapskrav. Och sedan sägs det att undervisningen ska vara ämnesövergripande. I min värld kommer helheten först och delarna sedan. Inte tvärtom.

Ämnesindelning måste ses över. Större helheter borde vara målet. Även det innehållsliga behöver ifrågasättas. Är allt som läses idag så viktigt att det ska hålla borta det som behövs istället, det som pågår i samhället runt omkring? Idag petas/krystas nya mål och nytt innehåll in i redan befintliga ämnen. Ämnen som funnits sedan länge, länge. Ett större fokus på förmågor och kompetenser behövs också. Detta låter sig heller inte petas in, på ett naturligt sätt, i det myller av detaljer som nuvarande läroplaner består av. Dags att göra om!

En stor andel av Sveriges skolor är byggda efter en 1800-talsmodell. Efter samma idé som regementen, sjukhus och fängelser är byggda. Korridorer med dörrar in till lika stora rum utan kontakt med varandra. Dessutom är jag ganska säker på att en stor del av Sveriges skolbyggnader börjar hamna efter i underhåll. De skolmiljöer vi tyvärr alltför ofta fortfarande erbjuder 2010-talets elever är inte tillräckligt bra. De respekterar inte utbildningens, utvecklingens och kunskapens betydelse. De signalerar gamla strukturer. Dags att bygga nytt. Mycket nytt!

Vi behöver också acceptera att den teknikutveckling som sker inte kommer att stanna upp, vända om och förflytta oss tillbaka till skrivmaskinen, till griffeltavlan eller till fjäderpennan. Det motstånd, som jag upplever finns, mot att skolan ska efterlikna och helst ligga lite före det omgivande samhället är inte funktionellt. Vi ska utvecklas med tekniken, inte vid sidan om. Vi ska också föra in de nya kulturer av delning, gemensam kunskapstillväxt och upplösningen mellan producent och konsument som den nya tekniken och de sociala medierna drivit fram.

Det börjar också bli dags att problematisera frågan om till synes självklara fundament i vår svenska skola. Mycket av detta har jag skrivit om tidigare. Årskurser, klasser, betyg, skolplikt, läsår och läxor. Tillhör de framtiden eller tillhör de ett gammalt sätt att tänka skola, att bedriva skola och att bygga skolor? Dags att tänka nytt, väldigt mycket nytt!

Annonser