Framtidens skola är…

Med inspiration från mina egna bloggtexter (om det är tillåtet…) vågar jag mig på att teckna ner en lite mer samlad bild av visionen av framtidens skola.

Jag ser just nu också att de texter jag skriver som innehåller ordet “framtid” ofta fångas upp av Internets sökmotorer. Det är många som söker exempelvis på “Framtidens skola” eller “Framtidens läromedel” för närvarande, verkar det. Paradigmskiftet närmar sig kanske.

Jag ser framför mig ett sammanhållet skolsystem där utvecklingen av trygga individer går hand i hand med en röd tråd i utvecklingen av kunskaper, förmågor och kompetenser. För ett liv i en framtid som vi ännu vet ganska lite om. Vilka yrken kommer att finnas i framtiden?

Jag ser trygga förskolor där det pedagogiska arbetet går hand i hand med omsorg och med personlig utveckling. Där genomtänkta pedagoger förmår att medvetet skapa miljöer som på ett avsiktligt och avsett (manifest) sätt syftar till att möta alla unika barn. Att ge dem förutsättningar att utveckla viktiga kunskaper och förmågor. Inför livet och inför fortsatta studier.

I grundskolan är individens utveckling drivkraften för alla. För eleven själv, för lärarna och rektorerna och för organisationen. Utveckling av kunskaper är en individuell process, menar jag. Men, lärandet stärks av att man arbetar tillsammans med andra. Med formativt och kunnigt stöd av trygga lärare och med utgångspunkt i utmanande och kunskapsdrivande frågeställningar tillsammans med andra elever.

Vi arbetar med kunskaper som visar sig genom att eleven förmår att använda dem, i verkliga och i nya situationer. Vi arbetar därför med utveckling av kompetenser och förmågor för framtiden sida vid sida med kunskapsuppdraget. Kunskap i handling och entreprenöriella kompetenser. I särskolan är detta fokus kanske ännu tydligare. Att ha förmågor att faktiskt kunna använda sina kunskaper är en väg till ett självständigt liv.

Kunskaperna befästs. Varje elev behärskar det den behöver för att ta nästa steg i sin kunskapsutveckling. För någon går det lite långsammare i början, för någon annan gick det lätt först. Utmaningarna kom senare. Alla är olika. De proximala utvecklingszonerna är unika.

Skolan genomsyras av demokratiska arbetsformer. Både för eleverna som individer och för eleverna som grupp. Det främjar likabehandling, det motverkar kränkningar och trakasserier och det stärker demokratin i samhället som helhet. Värdegrunden ska synas i vardagen. Inte bara när man läser läroplanen.

I skolan använder vi modern teknik och moderna läromedel och lärverktyg. Skolan ska vara en spegel av samhället. Men, vi ställer oss också frågan vilken påverkan den enorma teknikutvecklingen kommer att ha på framtidens samhälle? Vilka kunskaper och kompetenser krävs i en värld där tillgången till information och kommunikation är global och omedelbar och där fler och fler arbetsuppgifter, även mer komplexa, kan komma att tas över av datorer? Vilka risker ser vi? Kommer robotarna att ta över? 🙂

Fritidshemmet blir en viktig resurs för barnens utveckling mot framtidens samhälle. Fritidspedagogikens sätt att utveckla barnens kompetenser på delvis andra sätt än man kan i skolan får genomslag. Skolan lär av fritidshemmet och fritidshemmet stödjer skolans uppdrag. Barn utvecklar sitt tänkande genom att tillsammans med andra skapa unika saker. Bygga saker, hitta på en ny lek, skapa berättelser i text eller skådespel. Kreativitet och innovation är framtidens konkurrensfördel.

Indelningen i ämnen blir mindre viktig. Vem kan skilja på bild och slöjd i en värld av estetiskt skapande? Vem kan skilja historien från samhällets organisation när förståelsen av vad som skapar utveckling är målet för kunskapsbildningen?

Hur viktigt blir tid och rum i en ständigt uppkopplad värld?

Om gymnasiet har jag inte skrivit specifikt, ser jag när jag tittar tillbaka. Det kommer, hoppas jag. Gymnasieskolan har gigantiska utmaningar att brottas med. Ju närmare elevernas yrkesliv utbildningen ligger i tiden, desto större blir utmaningen att kombinera bildning med framtidskompetenser samtidigt som man skapar “anställningsbara” medborgare. Utbildade till att klara av yrken vi knappt visste fanns för bara några år sedan.

Sverige är ett fantastisk land på många sätt. Jag brukar påstå att Sverige är “Världens modernaste land”. Och världens modernaste land ska ha världens modernaste skola. Framtidens skola!

Demokrati och likabehandling

Många skolledare och lärare arbetar mycket och hårt med sitt likabehandlingsarbete. Ofta med lyckade resultat men ibland blir utmaningen för stor. Jag tror att arbetet måste bedrivas på många olika sätt och det finns en viktig grundförutsättning som jag själv tror extra mycket på. Det är kopplingen mellan demokrati och likabehandling.

Jag läste, för några år sedan, att en av de viktigaste förutsättningarna för att främja likabehandling är att skapa en i grunden demokratiskt organiserad skola. Jag fastnade för detta. Jag tror att en hel del – kanske inte alla – av de kränkningar och den mobbning som förekommer i en skola tyvärr har sin bakgrund i att allas rätt till inflytande inte alltid, överallt, tas till vara. Människor är olika och människor kan inte tvingas in i en överdriven likformighet utan att det kostar i någon annan ände. Jag tror inte att någon egentligen vill vara elak mot någon annan. Det måste vara miljön och omgivning som bidrar till att skapa mobbaren. Därmed inte sagt att inte var och en har ett stort eget ansvar.

Barn och unga behöver stöd i sin utveckling. Nära och positiva relationer till goda vuxna förebilder i familjen och i skolan ger möjligheter att utvecklas, även från de misstag man gör. Alla gör fel ibland. Att be om ursäkt om man sårat någon annan och gå vidare med fördjupade erfarenheter kräver träning.

På min rektorsutbildning läste jag om ett ifrågasättande av skolans värdegrundsarbete. Det var inte utan att man hajade till. Men, så här var det beskrivet. Alla tror inte på det vi lär ut när vi arbetar med värdegrunden. De vet att vi inte talar sanning. De ser de runt omkring sig, hela tiden. De kanske ser sina föräldrar stå utan jobb och utan en väg in i ett samhälle som definierat dem som annorlunda. Varför ska de tro på vad som står i läroplanen när samhället runt omkring dem hela tiden bevisar att det inte alltid gäller, för alla. Även ur denna aspekt blir något av det viktigaste att visa på en vardag i skolan där allas lika värde och allas rätt att själva få fatta viktiga beslut om sitt eget liv hela tiden respekteras. Att ge möjligheter för alla att få vara den viktigaste parten i skapandet av sin egen framtid och att få vara i centrum för sitt eget lärande. Samtidigt som man utvecklar sin förmåga att behandla andra människor med samma respekt.

En demokratiskt organiserad skola där individen har inflytande över sitt eget lärande och där en tydlig och förankrad demokratisk organisation ger inflytande på gruppnivå är det bästa sättet att främja likabehandling och att förankra vår gemensamma värdegrund. Enligt mig.