Latenta och manifesta funktioner

Inom sociologin stötte jag på en teori för ganska många år sedan, som tydligen etsat sig fast i mitt minne, visade det sig. Det handlade om ”latenta” och ”manifesta” funktioner. Sociologen Robert Merton beskriver dem på följande sätt (min översättning):

”Manifesta funktioner är de som är avsedda och synliga. Det är de funktioner som människor förväntar sig ska komma ut av en institution av något slag (exempelvis en förskolas verksamhet). De är uppenbara, erkända och generellt sett oftast uppskattade.

Latenta funktioner är oavsedda och osynliga. De är de oförutsedda konsekvenserna av det som görs.” (Latenta funktioner kan också vara dysfunktioner. De kan då till och med motverka de avsedda (manifesta) funktionerna).

Ett känt exempel på hur denna teori fungerar är regndans, som förekommer i vissa stamkulturer. Den manifesta (avsedda) funktionen är att framkalla regn, vilket ju inte kommer att hända (vad jag tror i alla fall), medan den latenta funktionen kan vara att dansen skapar samhörighet och en känsla av gemensamhet inom gruppen. Regndansen har sålunda en funktion för stammen, men det är inte den öppet uttalade, erkända och synliga, alltså regnet.

Vad har då detta med skolutveckling att göra?

Under det senaste året har jag fördjupat mig en del i kvalitetsutveckling i både förskola och fritidshem, utöver grundskola som jag ju jobbat med lite längre. När jag först började så slogs jag av hur en del beskrivningar av hur verksamheterna nådde önskade mål och önskad kvalitet verkade bygga på att vissa effekter skulle uppstå av sig själva. ”Om barnen är trygga och trivs så kommer de att lära sig saker”. Ok, trygghet och trivsel är jätteviktigt och säkerligen viktiga förutsättningar för lärande, därom har jag ingen annan åsikt men, att kunskaperna skulle uppstå av sig själva, det förstod jag inte.

Jag hörde också berättelser om jätteduktiga, medvetna och systematiska pedagoger som lyckades skapa lärsituationer ur vardagliga aktiviteter såväl som de bedrev en medveten, organiserad och planerad undervisning.

Efter ett tag så tyckte jag att kopplingen till teorin om latenta och manifesta funktioner blev tydligare och tydligare. När jag lärde mig mer om arbetssättet i förskolan, där man fångar upp lärmöjligheterna i vardagliga situationer som uppstår, oplanerade eller planerade, blev det ännu klarare att detta kan vara en vattendelare mellan systematik i arbetet och bristande systematik.

Förskolor och fritidshem där pedagogerna antingen planerar direkt för lärandet eller förmår att på ett systematiskt sätt förstärka och fånga upp situationer där barnens förmågor aktivt kan utvecklas arbetar på ett manifest sätt. Jag tänker mig, i det senare fallet, att pedagogerna har en tydlig inre dagordning av viktiga förmågor som de bedömt att de behöver arbeta med att utveckla hos barnen och kan se när en situation i exempelvis leken kan användas till att nå avsedda mål. Att man ”i farten” lyckas lyfta upp en funktion från den latenta nivån till den manifesta.

Där det fungerar riktigt bra har man även goda metoder och rutiner för att dokumentera, förstå och bedöma barnens utveckling. När man ser att det som avsetts läras internaliserats så att barnen använder sina nya eller sina utvecklade förmågor opåkallat, i nya situationer, har den avsedda och manifesta funktionen uppnåtts.

Motsatsen – den latenta förskole- eller fritidspedagogiken – skulle vara att man i efterhand hoppas att de aktiviteter man gjorde, i ett annat syfte, utvecklade andra förmågor än vad aktiviteten egentligen handlat om. Utan att man systematiskt förstärkt dem, observerat dem under tiden eller kunnat se spår av dem i andra situationer längre fram. Åtminstone inte så att man kan spåra orsak och verkan. Man vet heller inte om man faktiskt råkat få med några dysfunktioner. Barnen kanske lärde sig något helt annat och inte helt uppbyggligt via de latenta funktionerna som figurerat under ytan vid den manifesta aktiviteten.

Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och fritidshem handlar från och med nu, för mig, om att skapa verksamheter som arbetar med manifesta målbilder.

Annonser