Om skoldebattens skuggsidor

Alla har en åsikt om skolan. Alla tillåts ha en offentlig åsikt om skolan, verkar det.

Alla har gått i skolan men ingen har gått i framtidens skola.

Läste för ett tag sedan en debattartikel om entreprenöriellt lärande i en av landets största tidningar. Den var skriven av två forskare. De var inte forskare inom pedagogik eller näraliggande ämnen utan i något helt annat, tror det var nationalekonomi. De hade ganska vag uppfattning om vad entreprenöriellt lärande är och kan vara. Ändå var de emot. Artikeln var lika insatt och vederhäftig som om jag skulle skrivit en debattartikel och haft explicita åsikter om Riksbankens kommande räntebeslut, så trombonelärare och rektor jag är…

Läste också för ett tag sedan kommentarerna till en artikel om skolan på en annan stor tidnings hemsida. Det var fruktansvärt. De fullständigt ounderbyggda generaliseringarna om lärare, elever och om skolan var så grova att folk som skrev borde skämmas.

Tyvärr är det så här det ofta ser ut. Forumtrollen och reaktionära debattörer utan sakkunskap dominerar skoldebatten i de stora tidningarna. Var är alla framtidsinriktade pedagoger, rektorer och skolforskare? Kan vi ta tillbaka dessa arenor för en sakligt grundad och utvecklande debatt vore en viktig del av frågan kring läraryrkets attraktivitet en bit på väg mot sin lösning.

Samtidigt tror jag att de är viktigt att tydliggöra vad vi pedagoger kan som ingen annan kan. Att planera en lektion med lite traditionell föreläsningspedagogik, sedan ge en läxa och förhöra eleverna nästa lektion är ingen konst. För det krävs egentligen bara ämneskunskaper. Att planera och organisera lärandet för ett stort antal individer med olika förutsättningar, intressen och sätt att lära, det är en av våra unika kompetenser. Formativ bedömning, att utveckla kompetenser och förmågor, att utveckla eleverna som människor, att skapa lust och intresse är några andra av alla de saker som ingår i pedagogens repertoar.

De självutnämnda experterna har åsikter om hur skolan ska arbeta utifrån deras egen förståelse om hur en skola ser ut. Oftast är det en bild av en skola som nog var gammaldags redan förr i världen.

Vi behöver beskriva hur lärandet faktiskt går till, vad framtidens skolas utmaningar är och hur vi tänker organisera våra verksamhet utifrån dessa kunskaper. Detta kan inte nationalekonomer eller rabiata lekmän på internets skuggsida beskriva. Det kan bara vi som har det som yrke.

Annonser